Min vän, berättaren Ulf Ärnström har lämnat oss. Han blev 72 år. Ulf är sörjd av nära och kära, men även av svensk berättarörelse. Få har betytt så mycket för det muntliga berättande under modern tid. Under 1980-talet var det Ulf och några till som drog igång berättarrörelsen här i Sverige. Berättarscener skapades, berättarkurser genomfördes och berättarcaféer såg dagens ljus. Intresset för denna ny-urgamla kulturform växte sig snabbt stark i stora delar av landet. Ulf var en av dom som stod på scenerna och inte minst inspirerade han andra till att berätta. Tusentals har coachats och undervisats i hans berättarverkstäder. Många med mig har också haft denne eldsjäl som personlig berättarmentor. Tidigt kom han att rikta sitt berättande mot skola och pedagogik. Han var också en berättandets teoretiker som bland annat ställde frågor kring varför vi berättar och för vem. Nedan är ytterligare några axplock av allt han hann med i berättarörelsens tjänst.

Berättarnätet Sverige
1990 bildades den första rikstäckande organisationen för muntligt berättande i Sverige. Nätverkets förste ordförande var Ulf.

Berättarverkstan
Ett företag som Ulf drev tillsammans med Peter Hagberg. Det var framförallt i Berättarverkstans regi som man utbildade tusentals människor i muntligt berättande, inte minst skolelever.

Cric Crac Café
Tillsammans med Peter Hagberg och Mats Rehnman startades och drevs denna berättarscen. Här hölls föreställningar av såväl lokala som tillresta berättare. Det skapades också en tidning med
samma namn.

Hör & Häpna
Ulf flyttade till Göteborg och tillsammans med mig, Mikael Thomasson, startade han då en ny berättarscen i rikets andra stad

Priser
Trampcykelpriset och Mickelpriset är två utmärkelser som Ulf fått för sina insatser inom muntligt berättande

Böcker
Ulf skrev ”Varför? – en bok om berättelser i undervisning”. Tillsammans med Peter Hagberg skrev han även ”Berättarboken”.

World Storytelling day
1991 arrangerades Alla berättares dag här i Sverige för första gången. Ulf var i allra högsta grad inblandad. Idag har detta arrangemang vuxit till World storytelling day och har spridit sig över världen.

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp det ena efter det andra som Ulf gjorde för sin älskade kulturform. Hans engagemang för berättandet var alltid lika brinnande, även när kroppen inte riktigt orkade längre. Ändå minns jag honom framförallt som en god vän. Jag kommer aldrig att glömma alla sena kvällar då vi satt vid var sin trasslig telefonsladd och pratade i timmar. Min då lilla dotter undrade till slut om jag skulle gifta med Ulf. Så mycket roligt vi hann med. Resan med bilen som bara gick bra i nedförsbackar, alla skratt på kaféer och pubar, eller fisketuren i sommarkvällen då vi inte fick ett enda napp, men vad gjorde det
med en sådan solnedgång.

Tack Ulf för all inspiration och all vänskap.
Mikael Thomasson
Berättare, pedagog och vän